Italian Early Renaissance Painter, 1267-1337 Italian painter and designer. In his own time and place he had an unrivalled reputation as the best painter and as an innovator, superior to all his predecessors, and he became the first post-Classical artist whose fame extended beyond his lifetime and native city. This was partly the consequence of the rich literary culture of two of the cities where he worked, Padua and Florence. Writing on art in Florence was pioneered by gifted authors and, although not quite art criticism, it involved the comparison of local artists in terms of quality. The most famous single appreciation is found in Dante's verses (Purgatory x) of 1315 or earlier. Exemplifying the transience of fame, first with poets and manuscript illuminators, Dante then remarked that the fame of Cimabue, who had supposed himself to be the leader in painting, had now been displaced by Giotto. Ironically, this text was one factor that forestalled the similar eclipse of Giotto's fame, which was clearly implied by the poet.   Related Paintings of GIOTTO di Bondone :. | The Devils Cast out of Arezzo (mk08) | Birth of Christ | Presentation of the Virgin in the Temple | God Sends Gabriel to the Virgin | St John the Evangelist |
Related Artists:
hedvig eleonoras
Hedvig Eleonora av Holstein-Gottorp, född 23 oktober 1636, död 24 november 1715, var svensk drottning och riksföreståndare, dotter till Fredrik III av Holstein-Gottorp och Marie Elisabeth av Sachsen och gift i november 1654 med Karl X Gustav. Hon var med honom i Polen 1656 och i Danmark 1658. Hon var Sveriges drottning i sex år, men de facto "första dam" till sin död 1715, i femtiofem års tid. Hon blev änka 1660 och levde som änkedrottning i ytterligare 55 år. Kung Karl II av England friade till henne något år efter makens död, men hon tackade nej, med den formella motiveringen att hon önskade vara sin döde make evigt trogen. Hon satt i förmyndarregeringarna för både sin son Karl XI och sin sonson Karl XII, 1660-1672 samt 1697, och sedan i rådet 1700-1713, men hade i verkligheten aldrig så mycket att göra med politik, utan var nöjd med att formellt presidera över regeringen och hovet som monarkins symboliska överhuvud och representant. Hon stödde dock den profranska och antidanska policy som fördes av regenterna. Hennes son var djupt beroende av henne i hela sitt liv; då han blev gammal nog att sitta med vid regeringens sammanträden, talade han inte direkt till ledamöterna, han viskade i stället vad han ville veta till riksänkedrottningen, och Hedvig Eleonora frågade sedan regeringen med hög röst vad han ville veta. Då sorgeperioden formellt bröts år 1663 var hon värdinna för omfattande festligheter, och det var i hennes namn Sveriges första fasta teater öppnades i Stora Bollhuset och Lejonkulan 1667. Hedvig Eleonora, "Riksänkedrottningen", hade en dominant och temperamentsfull personlighet och dominerade det svenska hovet totalt fram till sin död. Även efter sin sons giftermål 1680 och fram till sin död 1715 var hon den verkliga drottningen och behöll sin position som "första dam"; sonen kallade henne "drottningen" och sin fru för "min fru". Under stora nordiska kriget var hon 1700-13 representant för kungen, men intresserade sig inte heller nu mycket för politik- vid audienser för utländska sändebud kunde antingen "moltiga" eller gapskratta åt dem. Hon intresserade sig för kortspel och arkitektur. Hon kunde spela kort till inpå småtimmarna. Drottningholms slott samt Strömsholms slott påbörjades av henne. Vid båda slotten lät hon anlägga stora parker i tidens stil.
Jean-Baptiste marie pierre
French Painter , b. 1713, Paris, d. 1789, Paris
Giovanni da san giovanni
1592-1636 Italian painter and draughtman. He was the most distinguished of the artists working in fresco in 17th-century Florence. An eccentric personality, he was attracted by the charm and informality of northern art and by a satirical approach to Classical themes. He went to Florence in 1608 to study in the workshop of Matteo Rosselli, where he learnt both fresco and oil painting techniques and drew extensively (Baldinucci). In 1615 he painted two ceiling canvases of Putti Supporting the Impresa of Michelangelo for a room in the Casa Buonarroti and in the same period frescoed the dome of the church of the Ognissanti, Florence (completed 1615), with a choir of musician angels. He also painted five lunettes showing scenes from the Life of St Francis in the cloister (completed 1619; in situ). In 1616 his frescoed decoration of an Allegory of Florence (destr.; preparatory drawing, Florence, Uffizi, G.D.S. U. 1122F) on the fa?ade of Cosimo II de' Medici's house in Piazza della Calza won him unexpected and lasting fame. His early works also included several tabernacles, made for patrons in the town and in the surrounding countryside. The Virgin and Child with Saints